Av
- Handla inte där ni brukar handla, säger Maroun Aoun, vd för Stiftelsen IFS, med adress till upphandlare landet över.
I Sverige lever i dag ca 1,8 miljoner människor med rötter i andra delar av världen. Många av dem är egna företagare. Ungefär vart åttonde småföretag drivs idag av en person född utomlands.
I Skåne är andelen invandrarföretag ännu större, ett av fyra. Närbutiker och restauranger samt service och tjänster är vanliga ”invandrarbranscher”. Inte sällan består kundgruppen av andra invandrare. Bland leverantörerna till offentlig sektor är de invandrarägda företagen nämligen få:
– Den inbyggda kulturen gör att inköp sker där den offentlige upphandlaren brukar handla, menar Maroun Aoun, vd för Stiftelsen IFS.
Stiftelsen IFS startades som Internationella Företagarföreningen i Sverige år 1996. Syftet är att främja invandrarföretagandet i Sverige. Detta sker genom rådgivning på olika språk. Till tjänsterna hör genomgång av affärsidé samt upprätta affärsplan och budget. Kontakter med myndigheter som Bolagsverket och Skatteverket ingår också.
– Rådgivarna på IFS representerar mångfalden i samhället och motverkar därmed de svårigheter som invandrare kan ha vad gäller språk, lagar och regler i det svenska samhället.
Vill locka fler
Våren 2007 beslutades att IFS rådgivningsverksamhet ska integreras med Almis. Stiftelsen IFS fortsätter med opinionsbildande arbete och andra projekt som har som syfte att stimulera invandrarföretag att utvecklas och expandera.
Enligt Konkurrensverket minskar antalet anbud som lämnas in i offentliga upphandlingar. Med en rad insatser hoppas Maroun Aoun att locka till fler affärer mellan offentlig sektor och svenska företagare med utländsk bakgrund.
– Fler företag måste förmås att tävla om kontrakten, säger han.
IFS har med stöd av Nutek och Safetrade bland annat gett ut en handbok, Konsten att göra affärer med offentlig sektor, med handfasta råd. Här beskrivs hur offentliga upphandlingar går till, steg för steg, samt hur företagaren hittar förfrågningsunderlag och besvarar anbudsförfrågningarna.
– Information går även ut till offentliga inköpare om hur de kan möta företagare med utländsk bakgrund, fortsätter Maroun Aoun som berättar att närmare 30 000 chefer och andra beslutsfattare som svarar för inköp kontaktats via e-post.
Önskar mindre detaljstyrning
Maroun Aoun poängterar att offentliga upphandlingar inte enbart får vara öppna bara för stora och sedan länge etablerade företag. En större flexibilitet i upphandlingskraven, och mindre detaljstyrning, öppnar för nya aktörer – med nya idéer.
– Upphandlarna har ett stort ansvar för att släppa in nya leverantörer. Genom att skippa onödiga, tillkrånglade och ouppnåeliga krav går det att få med även invandrarföretagare.
Sanny Hell, upphandlingschef i det mångkulturella Malmö, berättar att Malmö stad årligen anskaffar varor, tjänster och entreprenader för 3–4 miljarder kronor. Sammanlagt utannonseras runt 200 upphandlingar.
– Inga företag särbehandlas. Även om det kan tyckas vara en god sak att på detta sätt främja exempelvis invandrares företagsamhet skulle det strida mot gällande lagstiftning inom upphandlingsområdet.
Malmö vill förenkla
Däremot är man i Malmö väl medvetna om problemen för små företag, och därmed invandrarföretag, att konkurrera om de kommunala kontrakten. De olika avtalens storlek och indelning i kategorier ses därför nu över.
– Målsättningen är att förenkla upphandlingsprocessen för att på så sätt möjliggöra för mindre företag att lämna anbud. Till gagn för konkurrensen, säger Sanny Hell.
I IFS-boken pekas på direktupphandlingar som en möjlighet för små företag. Stockholms stad tjänar som belysande exempel. Kommunen har avtal med 2 000 leverantörer, men gör trots detta affärer med 27 000 företag. Nio av tio upphandlingar är på belopp under tröskelvärdena.
– Gör ditt företag känt genom att först sälja i mindre skala för att därefter konkurrera om de större avtalen, råder Maroun Aoun.
Många nya grepp
En nationell leverantörsdatabas, som är kostnadsfri att använda, är ett annat sätt att sprida information om invandrarägda företag.
– Invandrare ska inte få affärer för att de är invandrare. Invandrare ska få affärer trots att de är invandrare.
Sanny Hell ser positivt på IFS informationsinsats. Även Malmö stads upphandlare möter små- och invandrarföretagare, bland annat under de träffar som anordnas i samarbete med Näringslivskontoret:
– Intresset för att få veta mer om regelsystem och hur vi arbetar med upphandling, hur det går det till, var vi annonserar och så vidare är glädjande stort.
I Skåne är andelen invandrarföretag ännu större, ett av fyra. Närbutiker och restauranger samt service och tjänster är vanliga ”invandrarbranscher”. Inte sällan består kundgruppen av andra invandrare. Bland leverantörerna till offentlig sektor är de invandrarägda företagen nämligen få:
– Den inbyggda kulturen gör att inköp sker där den offentlige upphandlaren brukar handla, menar Maroun Aoun, vd för Stiftelsen IFS.
Stiftelsen IFS startades som Internationella Företagarföreningen i Sverige år 1996. Syftet är att främja invandrarföretagandet i Sverige. Detta sker genom rådgivning på olika språk. Till tjänsterna hör genomgång av affärsidé samt upprätta affärsplan och budget. Kontakter med myndigheter som Bolagsverket och Skatteverket ingår också.
– Rådgivarna på IFS representerar mångfalden i samhället och motverkar därmed de svårigheter som invandrare kan ha vad gäller språk, lagar och regler i det svenska samhället.
Vill locka fler
Våren 2007 beslutades att IFS rådgivningsverksamhet ska integreras med Almis. Stiftelsen IFS fortsätter med opinionsbildande arbete och andra projekt som har som syfte att stimulera invandrarföretag att utvecklas och expandera.
Enligt Konkurrensverket minskar antalet anbud som lämnas in i offentliga upphandlingar. Med en rad insatser hoppas Maroun Aoun att locka till fler affärer mellan offentlig sektor och svenska företagare med utländsk bakgrund.
– Fler företag måste förmås att tävla om kontrakten, säger han.
IFS har med stöd av Nutek och Safetrade bland annat gett ut en handbok, Konsten att göra affärer med offentlig sektor, med handfasta råd. Här beskrivs hur offentliga upphandlingar går till, steg för steg, samt hur företagaren hittar förfrågningsunderlag och besvarar anbudsförfrågningarna.
– Information går även ut till offentliga inköpare om hur de kan möta företagare med utländsk bakgrund, fortsätter Maroun Aoun som berättar att närmare 30 000 chefer och andra beslutsfattare som svarar för inköp kontaktats via e-post.
Önskar mindre detaljstyrning
Maroun Aoun poängterar att offentliga upphandlingar inte enbart får vara öppna bara för stora och sedan länge etablerade företag. En större flexibilitet i upphandlingskraven, och mindre detaljstyrning, öppnar för nya aktörer – med nya idéer.
– Upphandlarna har ett stort ansvar för att släppa in nya leverantörer. Genom att skippa onödiga, tillkrånglade och ouppnåeliga krav går det att få med även invandrarföretagare.
Sanny Hell, upphandlingschef i det mångkulturella Malmö, berättar att Malmö stad årligen anskaffar varor, tjänster och entreprenader för 3–4 miljarder kronor. Sammanlagt utannonseras runt 200 upphandlingar.
– Inga företag särbehandlas. Även om det kan tyckas vara en god sak att på detta sätt främja exempelvis invandrares företagsamhet skulle det strida mot gällande lagstiftning inom upphandlingsområdet.
Malmö vill förenkla
Däremot är man i Malmö väl medvetna om problemen för små företag, och därmed invandrarföretag, att konkurrera om de kommunala kontrakten. De olika avtalens storlek och indelning i kategorier ses därför nu över.
– Målsättningen är att förenkla upphandlingsprocessen för att på så sätt möjliggöra för mindre företag att lämna anbud. Till gagn för konkurrensen, säger Sanny Hell.
I IFS-boken pekas på direktupphandlingar som en möjlighet för små företag. Stockholms stad tjänar som belysande exempel. Kommunen har avtal med 2 000 leverantörer, men gör trots detta affärer med 27 000 företag. Nio av tio upphandlingar är på belopp under tröskelvärdena.
– Gör ditt företag känt genom att först sälja i mindre skala för att därefter konkurrera om de större avtalen, råder Maroun Aoun.
Många nya grepp
En nationell leverantörsdatabas, som är kostnadsfri att använda, är ett annat sätt att sprida information om invandrarägda företag.
– Invandrare ska inte få affärer för att de är invandrare. Invandrare ska få affärer trots att de är invandrare.
Sanny Hell ser positivt på IFS informationsinsats. Även Malmö stads upphandlare möter små- och invandrarföretagare, bland annat under de träffar som anordnas i samarbete med Näringslivskontoret:
– Intresset för att få veta mer om regelsystem och hur vi arbetar med upphandling, hur det går det till, var vi annonserar och så vidare är glädjande stort.
