Av
Små företag deltar sällan i offentliga upphandlingar. Företagarna, som är landets största företagarorganisation med över 55 000 företagare och 16 branschförbund, konstaterar i en färsk rapport att det hämmar konkurrensen.
– Stat, landsting och kommuner riskerar att få betala överpris för varor och tjänster, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd på Företagarna.
Genom att inte aktivt delta i det offentligas upphandlingar går småföretagarna miste om en marknad värd närmare 500 miljarder kronor per år. Enligt Nordmark Nilsson är utestängandet av små företag också ett samhällsproblem.
– Det är ju just småföretagarna som står, och väntas stå, för en stor del av tillväxten i sysselsättningen, säger hon. Dessutom leder fler företag i en upphandling till bättre konkurrens och på så sätt bättre inköpsmöjligheter för offentlig sektor.
En problematisk relation
Företagarnas undersökning, som genomfördes av Sifo i oktober i fjol, bjuder på rätt dyster läsning. Små företag och offentlig upphandling beskrivs som en problematisk relation, om än med en enorm potential.
Av de småföretagare som tillfrågats i denna undersökning är det bara 25 procent som svarat att offentlig upphandling inte är aktuellt för dem. Fast tro därmed inte att resterande 75 procent aktivt deltar.
Av företagen med 1–49 anställda säger bara 27 procent att de försöker vara med när det offentliga ska upphandla. Störst är intresset, 37 procent, bland företagen som har 20–49 medarbetare.
De små och medelstora företagen utgör 99,2 procent av det totala antalet företag i Sverige. Mot den bakgrunden imponerar inte dessa siffror.
Tidsödande anbudsarbete
Den främsta anledningen till att mindre företag inte är med i offentliga upphandlingar är att de inte anses vara tillräckligt intressanta. Det kan bland annat bero på att små företag inte klarar av att leverera efterfrågade volymer eller att de verkar på områden där ramavtal inte tecknas.
Drygt var sjätte företag väljer bort offentliga upphandlingar för att det är för komplicerat och tar för lång tid att arbeta fram anbud. Däremot tycks inte kraven avskräcka. Bara 5 procent av de företag som avstår tycker att de krav som ställs är alltför tuffa.
Av de företag som deltar i offentlig upphandling säger nästan hälften, 46 procent, att de avstått från att lägga anbud på grund av irrelevanta krav. Företagarna ogillar vad som beskrivs som politiska krav. Till de exempel som förs fram hör krav på kollektivavtal och rättvisemärkning.
Motstridiga mål
Upphandlingsreglerna har flera sinsemellan motstridiga mål. Det kritiseras av Stockholms handelskammare som menar att politik och juridik inte alltid går ihop. Krav på miljövänliga alternativ eller närproducerat är svåra att förena med principen om lägsta pris.
I en färsk rapport konstaterar man att lagen inte ger vägledning om hur dessa faktorer ska vägas mot varandra. Detta ger en rättsosäker situation och dålig förutsebarhet.
Anna-Stina Nordmark Nilsson säger att det givetvis ska ställas krav vid offentliga upphandlingar. Men det är viktigt att kravlistan är proportionell till värdet av det som upphandlas – och att kraven verkligen också följs upp:
– Utforma inte upphandlingarna krångligare eller mer omfattande än vad som är nödvändigt, lyder hennes uppmaning till landets upphandlare.
Ingen slentrian
Många företagare säger sig ha upplevt slentrianmässigt offentligt handlande. Myndigheterna återanvänder tidigare förfrågningsunderlag – utan att reflektera över om kravbilden är rimlig.
Företagarna rekommenderar sina medlemsföretag att delta i offentliga upphandlingar. Anna-Stina Nordmark Nilssons förhoppning är att krånglet ska minska framöver. Mycket pekar på att det kommer att bli så – regeringen arbetar mot detta mål – men processen tar tid.
Med adress till upphandlande organisationer rekommenderar Företagarna att, om möjligt, dela upp stora upphandlingar i mindre delar.
– Förhållningssättet ”think small first” passar bra när upphandlingar ska utformas.
– Stat, landsting och kommuner riskerar att få betala överpris för varor och tjänster, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd på Företagarna.
Genom att inte aktivt delta i det offentligas upphandlingar går småföretagarna miste om en marknad värd närmare 500 miljarder kronor per år. Enligt Nordmark Nilsson är utestängandet av små företag också ett samhällsproblem.
– Det är ju just småföretagarna som står, och väntas stå, för en stor del av tillväxten i sysselsättningen, säger hon. Dessutom leder fler företag i en upphandling till bättre konkurrens och på så sätt bättre inköpsmöjligheter för offentlig sektor.
En problematisk relation
Företagarnas undersökning, som genomfördes av Sifo i oktober i fjol, bjuder på rätt dyster läsning. Små företag och offentlig upphandling beskrivs som en problematisk relation, om än med en enorm potential.
Av de småföretagare som tillfrågats i denna undersökning är det bara 25 procent som svarat att offentlig upphandling inte är aktuellt för dem. Fast tro därmed inte att resterande 75 procent aktivt deltar.
Av företagen med 1–49 anställda säger bara 27 procent att de försöker vara med när det offentliga ska upphandla. Störst är intresset, 37 procent, bland företagen som har 20–49 medarbetare.
De små och medelstora företagen utgör 99,2 procent av det totala antalet företag i Sverige. Mot den bakgrunden imponerar inte dessa siffror.
Tidsödande anbudsarbete
Den främsta anledningen till att mindre företag inte är med i offentliga upphandlingar är att de inte anses vara tillräckligt intressanta. Det kan bland annat bero på att små företag inte klarar av att leverera efterfrågade volymer eller att de verkar på områden där ramavtal inte tecknas.
Drygt var sjätte företag väljer bort offentliga upphandlingar för att det är för komplicerat och tar för lång tid att arbeta fram anbud. Däremot tycks inte kraven avskräcka. Bara 5 procent av de företag som avstår tycker att de krav som ställs är alltför tuffa.
Av de företag som deltar i offentlig upphandling säger nästan hälften, 46 procent, att de avstått från att lägga anbud på grund av irrelevanta krav. Företagarna ogillar vad som beskrivs som politiska krav. Till de exempel som förs fram hör krav på kollektivavtal och rättvisemärkning.
Motstridiga mål
Upphandlingsreglerna har flera sinsemellan motstridiga mål. Det kritiseras av Stockholms handelskammare som menar att politik och juridik inte alltid går ihop. Krav på miljövänliga alternativ eller närproducerat är svåra att förena med principen om lägsta pris.
I en färsk rapport konstaterar man att lagen inte ger vägledning om hur dessa faktorer ska vägas mot varandra. Detta ger en rättsosäker situation och dålig förutsebarhet.
Anna-Stina Nordmark Nilsson säger att det givetvis ska ställas krav vid offentliga upphandlingar. Men det är viktigt att kravlistan är proportionell till värdet av det som upphandlas – och att kraven verkligen också följs upp:
– Utforma inte upphandlingarna krångligare eller mer omfattande än vad som är nödvändigt, lyder hennes uppmaning till landets upphandlare.
Ingen slentrian
Många företagare säger sig ha upplevt slentrianmässigt offentligt handlande. Myndigheterna återanvänder tidigare förfrågningsunderlag – utan att reflektera över om kravbilden är rimlig.
Företagarna rekommenderar sina medlemsföretag att delta i offentliga upphandlingar. Anna-Stina Nordmark Nilssons förhoppning är att krånglet ska minska framöver. Mycket pekar på att det kommer att bli så – regeringen arbetar mot detta mål – men processen tar tid.
Med adress till upphandlande organisationer rekommenderar Företagarna att, om möjligt, dela upp stora upphandlingar i mindre delar.
– Förhållningssättet ”think small first” passar bra när upphandlingar ska utformas.
