Några väsentliga ändringar av avtalsinnehållet får inte göras. Vad som utgör väsentliga ändringar kan vara svårt att avgöra.
En ändring i ett avtal är väsentlig om den innebär att det i den ursprungliga upphandlingen skulle ha gjort det möjligt att anta en annan anbudsgivare.
En ändring är också väsentlig om den innebär att priset ändras utan att det finns en indexklausul i avtalet eller att avtalet utsträcks till att omfatta tjänster/produkter som inte ingick i den ursprungliga upphandlingen.
EG-domstolen har i ett aktuellt avgörande uttalat att det normalt utgör en väsentlig ändring när en upphandlad leverantör ersätts av en annan. En sådan ändring utlöser upphandlingsskyldighet, såvida inte bytet föreskrivits i upphandlingskontraktet.
I det aktuella målet handlade det om överlåtelse till ett helägt dotterbolag över vilket moderbolaget utövade viss kontroll. Viktigt är att moderbolaget och dotterbolaget solidariskt svarade för kontraktets fullgörande.
Domstolen betraktade det här som en intern omorganisation, som inte innebar en väsentlig ändring av kontraktsvillkoren. Domstolen uttalade att om aktierna i dotterbolaget överläts till tredje man under avtalsperioden skulle det vara fråga om ett faktiskt byte av avtalspart, vilket skulle kräva ny upphandling.
Uttalandet är noterbart och visar att domstolen här har intagit en relativt strikt hållning.
En ändring i ett avtal är väsentlig om den innebär att det i den ursprungliga upphandlingen skulle ha gjort det möjligt att anta en annan anbudsgivare.
En ändring är också väsentlig om den innebär att priset ändras utan att det finns en indexklausul i avtalet eller att avtalet utsträcks till att omfatta tjänster/produkter som inte ingick i den ursprungliga upphandlingen.
EG-domstolen har i ett aktuellt avgörande uttalat att det normalt utgör en väsentlig ändring när en upphandlad leverantör ersätts av en annan. En sådan ändring utlöser upphandlingsskyldighet, såvida inte bytet föreskrivits i upphandlingskontraktet.
I det aktuella målet handlade det om överlåtelse till ett helägt dotterbolag över vilket moderbolaget utövade viss kontroll. Viktigt är att moderbolaget och dotterbolaget solidariskt svarade för kontraktets fullgörande.
Domstolen betraktade det här som en intern omorganisation, som inte innebar en väsentlig ändring av kontraktsvillkoren. Domstolen uttalade att om aktierna i dotterbolaget överläts till tredje man under avtalsperioden skulle det vara fråga om ett faktiskt byte av avtalspart, vilket skulle kräva ny upphandling.
Uttalandet är noterbart och visar att domstolen här har intagit en relativt strikt hållning.
