Av
![Anna Linusson, ordförande: "Att standardisera socialt ansvar är ett fantastiskt arbete med många spännande diskussioner.”](/polopoly_fs/1.275836.1260284051!imageUploader/1894624733.jpg "Anna Linusson, ordförande: "Att standardisera socialt ansvar är ett fantastiskt arbete med många spännande diskussioner.”")
ISO 26000 är en internationell standard för socialt ansvarstagande. Arbetet med att ta fram standarden är ett gigantiskt projekt, där över 400 experter från 91 länder och 42 internationella samarbetsorganisationer deltar.
Där finns representanter från näringsliv, frivilligorganisationer, offentlig förvaltning och forskning. Sex olika internationella expertgrupper, varav offentlig sektor är en, arbetar med frågan.
–Det är ett fantastiskt arbete med många spännande diskussioner och det största standardiseringsarbetet som gjorts. Det unika är hur den tas fram; att det är så många olika organisationer, från olika delar av världen, som arbetar gemensamt med standarden, säger Anna Linusson, ordförande i den svenska kommittén och även ordförande för hela den internationella gruppen för offentlig sektor.
Socialt ansvarstagande
ISO 26000 innehåller till exempel definitioner och principer för socialt ansvarstagande och den täcker en mängd olika områden, bland annat hur en organisation konkret kan arbeta med frågor om mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrätt, affärsetik och internationella normer.
–Alla typer av organisationer som vill vara ansvarstagande, kan använda sig av riktlinjerna i standarden, både stora och små företag, offentlig verksamhet och frivilligorganisationer, säger hon.
–ISO 26000 är helt enkelt en vägledning för de organisationer som vill ta ansvar för konsekvenserna av sina beslut, så att det leder till hållbar utveckling för samhället, säger Anna Linusson.
Det globala projektet leds av SIS och ABNT i Brasilien och tanken är att det ska bli lättare att ställa sociala krav när det finns gemensamma normer.
–Det unika med ISO 26000 är främst tre saker: att processen är otroligt väl förankrad, att den vänder sig till alla organisationer och att dokumentet är genomarbetat och konkret, säger Bengt Rydstedt, projektledare på SIS.
Han är den som håller ihop den svenska expertgruppen.
Redan år 2002 inleddes arbetet med en förstudie och själva standardiseringsarbetet startade i januari 2005.
”ISO 26000 vänder sig till alla organisationer”
Bengt Rydstedt, projektledare, SIS
- Vi är vana att arbeta med standardiseringar, men när det gäller ISO 26000 ville vi prova ett nytt grepp och delade in alla intressenter i processen i sex olika grupper på ett mycket systematiskt sätt. Hela standarden ISO 26000 genomsyras också av intressentmodellen – en organisation identifierar själv sina viktigaste intressenter, till exempel ägare, anställda, kunder, internationella organisationer och framtida generationer.
Utvecklinhgsländerna positiva
I arbetet har även utvecklingsländerna deltagit och generellt sett är de positiva till den nya standarden.
Organisationen Sida har bidragit till att u-landsexperterna fått träning i standardiseringsarbete och möjlighet att vara med på arbetsmöten. Men trots att standarden är skriven som ett vägledande dokument och inte alls är tänkt att användas som en certifiering, har flera länder haft synpunkter på förslaget.
–Många länder är mycket positiva till skrivningen i dokumentet, men nu i slutfasen har vi fått in en del synpunkter från Indien och Kina. I grunden finns en oro för att det ska bli tvingande krav att leva upp till och indirekt påverka olika länders konkurrenskraft och möjligheter till frihandel. Därför förtydligade vi frivilligheten i den senaste versionen, säger Bengt Rydstedt.
Nyligen släpptes en, Draft International Standard, Dis, eller en utkastversion, på remiss. Den ska kommenteras och i maj 2010 är det tänkt att en omröstning ska ske.
Slutversion klar nästa år
Går omröstningen bra, vilket kräver att minst två tredjedelar röstar igenom det, är det tänkt att den slutgiltiga versionen av ISO 26000 kan vara klar i slutet av 2010.
–Jag önskar att vi om 10–15 år kommer att titta tillbaka på 2010 och konstatera att det var det året när ISO 26000 kom och många organisationer började arbeta systematiskt för att ta socialt ansvar, vilket lett till en mer hållbar utveckling för världen, säger Anna Linusson.
Där finns representanter från näringsliv, frivilligorganisationer, offentlig förvaltning och forskning. Sex olika internationella expertgrupper, varav offentlig sektor är en, arbetar med frågan.
–Det är ett fantastiskt arbete med många spännande diskussioner och det största standardiseringsarbetet som gjorts. Det unika är hur den tas fram; att det är så många olika organisationer, från olika delar av världen, som arbetar gemensamt med standarden, säger Anna Linusson, ordförande i den svenska kommittén och även ordförande för hela den internationella gruppen för offentlig sektor.
Socialt ansvarstagande
ISO 26000 innehåller till exempel definitioner och principer för socialt ansvarstagande och den täcker en mängd olika områden, bland annat hur en organisation konkret kan arbeta med frågor om mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrätt, affärsetik och internationella normer.
–Alla typer av organisationer som vill vara ansvarstagande, kan använda sig av riktlinjerna i standarden, både stora och små företag, offentlig verksamhet och frivilligorganisationer, säger hon.
–ISO 26000 är helt enkelt en vägledning för de organisationer som vill ta ansvar för konsekvenserna av sina beslut, så att det leder till hållbar utveckling för samhället, säger Anna Linusson.
Det globala projektet leds av SIS och ABNT i Brasilien och tanken är att det ska bli lättare att ställa sociala krav när det finns gemensamma normer.
–Det unika med ISO 26000 är främst tre saker: att processen är otroligt väl förankrad, att den vänder sig till alla organisationer och att dokumentet är genomarbetat och konkret, säger Bengt Rydstedt, projektledare på SIS.
Han är den som håller ihop den svenska expertgruppen.
Redan år 2002 inleddes arbetet med en förstudie och själva standardiseringsarbetet startade i januari 2005.
”ISO 26000 vänder sig till alla organisationer”
Bengt Rydstedt, projektledare, SIS- Vi är vana att arbeta med standardiseringar, men när det gäller ISO 26000 ville vi prova ett nytt grepp och delade in alla intressenter i processen i sex olika grupper på ett mycket systematiskt sätt. Hela standarden ISO 26000 genomsyras också av intressentmodellen – en organisation identifierar själv sina viktigaste intressenter, till exempel ägare, anställda, kunder, internationella organisationer och framtida generationer.
Utvecklinhgsländerna positiva
I arbetet har även utvecklingsländerna deltagit och generellt sett är de positiva till den nya standarden.
Organisationen Sida har bidragit till att u-landsexperterna fått träning i standardiseringsarbete och möjlighet att vara med på arbetsmöten. Men trots att standarden är skriven som ett vägledande dokument och inte alls är tänkt att användas som en certifiering, har flera länder haft synpunkter på förslaget.
–Många länder är mycket positiva till skrivningen i dokumentet, men nu i slutfasen har vi fått in en del synpunkter från Indien och Kina. I grunden finns en oro för att det ska bli tvingande krav att leva upp till och indirekt påverka olika länders konkurrenskraft och möjligheter till frihandel. Därför förtydligade vi frivilligheten i den senaste versionen, säger Bengt Rydstedt.
Nyligen släpptes en, Draft International Standard, Dis, eller en utkastversion, på remiss. Den ska kommenteras och i maj 2010 är det tänkt att en omröstning ska ske.
Slutversion klar nästa år
Går omröstningen bra, vilket kräver att minst två tredjedelar röstar igenom det, är det tänkt att den slutgiltiga versionen av ISO 26000 kan vara klar i slutet av 2010.
–Jag önskar att vi om 10–15 år kommer att titta tillbaka på 2010 och konstatera att det var det året när ISO 26000 kom och många organisationer började arbeta systematiskt för att ta socialt ansvar, vilket lett till en mer hållbar utveckling för världen, säger Anna Linusson.
