Av
Nu bekräftas det många stockholmare blev varse under vinterns snökaos, när det rådde enorm brist på information om störningarna i kollektivtrafiken. I en revisionsrapport som Computer Sweden tagit del av pekar landstingets revisorer ut en lång rad fel i arbetet med SLs nya system för störningsinformation.
Projektet har försenats flera gånger och fördyrats kraftigt. Efter åtta års arbete väntas slutnotan bli minst 720 miljoner kronor.
Förseningarna har i princip pågått sedan det så kallade Just Nu-projektet drogs i gång 2002 och svenska Hogia anlitades som systemleverantör. Leveransen har gång på gång skjutits upp och kostnaderna har samtidigt ökat.
Inte bara snökaos. Systemet som ska förbättra informationen i Stockholms kollektivtrafik är kraftigt försenat och kostnaderna skenar. SL måste ta sitt ansvar, anser landstingets revisorer.
Landstingsrevisorernas granskning konstaterar att de leveranser som projektet fått har haft omfattande brister. De har fått rättas till på löpande räkning. Det centrala Hogiasystemet, Pub Trans, som skulle ha levererats 2005, ska nu slutlevereras under 2010. Om SL och Hogia hinner.
Granskningen visar att SL på åtta år hunnit införa systemet för ett enda trafikslag – buss. Återstående tre trafikslag – tunnelbana, pendeltåg och lokaltåg – ska alltså kopplas på under mindre än ett år.
Men det är inte bara brister i själva systemet som ställt till det för SL. Målen och resultaten för projektet har definierats utifrån tekniken, med bristande koppling till verksamhetens behov. Personer som intervjuats i rapporten menar att Just Nu-projektet lever ett eget liv vid sidan av annan verksamhet och utveckling.
Det största problemet är inte att resenärerna saknat information – störningsinformationen via webben och mobilen har kommit på plats – utan att informationen inte sprids mellan SL och de entreprenörer som sköter buss- och tågtrafik. Det får stora konsekvenser för koordineringen av trafiken vid stora störningar, som vinterns snökaos.
Avtalsmässigt är det entreprenörerna som ska meddela störningar till SL – men det räcker inte, anser landstingets revisorer. ”Revisionskontoret anser att SL självt behöver ta ansvar för att meddelandesystem och kommunikationskanaler mellan trafikslagen skapas”, skriver revisorerna. Ett starkt skäl är att avtalen med entreprenörerna ser olika ut och kraven är dåligt preciserade.
SL har enligt rapporten kartlagt och analyserat hur processerna vid en störning ser ut och hur de skulle kunna förbättras. Men några ändringar har inte skett, mer än att SL internt definierat roller och ansvar. Entreprenörerna har lämnats utanför och agerar i dag som ”autonoma enheter” vid störningar, enligt revisorerna.
Styrelsen för SL ska svara på revisorernas kritik senast den 25 maj.
Projektet har försenats flera gånger och fördyrats kraftigt. Efter åtta års arbete väntas slutnotan bli minst 720 miljoner kronor.
Förseningarna har i princip pågått sedan det så kallade Just Nu-projektet drogs i gång 2002 och svenska Hogia anlitades som systemleverantör. Leveransen har gång på gång skjutits upp och kostnaderna har samtidigt ökat.
Inte bara snökaos. Systemet som ska förbättra informationen i Stockholms kollektivtrafik är kraftigt försenat och kostnaderna skenar. SL måste ta sitt ansvar, anser landstingets revisorer.
Landstingsrevisorernas granskning konstaterar att de leveranser som projektet fått har haft omfattande brister. De har fått rättas till på löpande räkning. Det centrala Hogiasystemet, Pub Trans, som skulle ha levererats 2005, ska nu slutlevereras under 2010. Om SL och Hogia hinner.
Granskningen visar att SL på åtta år hunnit införa systemet för ett enda trafikslag – buss. Återstående tre trafikslag – tunnelbana, pendeltåg och lokaltåg – ska alltså kopplas på under mindre än ett år.
Men det är inte bara brister i själva systemet som ställt till det för SL. Målen och resultaten för projektet har definierats utifrån tekniken, med bristande koppling till verksamhetens behov. Personer som intervjuats i rapporten menar att Just Nu-projektet lever ett eget liv vid sidan av annan verksamhet och utveckling.
Det största problemet är inte att resenärerna saknat information – störningsinformationen via webben och mobilen har kommit på plats – utan att informationen inte sprids mellan SL och de entreprenörer som sköter buss- och tågtrafik. Det får stora konsekvenser för koordineringen av trafiken vid stora störningar, som vinterns snökaos.
Avtalsmässigt är det entreprenörerna som ska meddela störningar till SL – men det räcker inte, anser landstingets revisorer. ”Revisionskontoret anser att SL självt behöver ta ansvar för att meddelandesystem och kommunikationskanaler mellan trafikslagen skapas”, skriver revisorerna. Ett starkt skäl är att avtalen med entreprenörerna ser olika ut och kraven är dåligt preciserade.
SL har enligt rapporten kartlagt och analyserat hur processerna vid en störning ser ut och hur de skulle kunna förbättras. Men några ändringar har inte skett, mer än att SL internt definierat roller och ansvar. Entreprenörerna har lämnats utanför och agerar i dag som ”autonoma enheter” vid störningar, enligt revisorerna.
Styrelsen för SL ska svara på revisorernas kritik senast den 25 maj.
