Under de senaste åren har allt fler offentliga aktörer börjat intressera sig för frågor om socialt ansvarstagande och mänskliga rättigheter i samband med upphandlingar. Det är något som har funnits på många privata företags agenda under en längre tid. Ett exempel på det ökade intresset för frågorna är den uppförandekod som gemensamt har utformats av landstinget i Stockholm, SLL, Region Skåne och Västa Götalandsregionen. Projektet drivs under namnet Hållbar utveckling.
- Våra tre landsting står tillsammans för ungefär hälften av marknaden för sjukvårdsmaterial i Sverige. Vi använder oss dessutom av samma leverantörer. Går vi ut gemensamt med våra krav får vi större genomslag på marknaden, förklarar Thomas Wedegren, avdelningschef inom Stockholms läns landsting.
Fem områden
Uppförandekoden omfattar fem särskilt prioriterade områden. Till dessa hör instrument samt rostfria sjukvårds- och operationsartiklar. Uppförandekoden bygger i huvuddrag på principer formulerade av FN-organet International Labour Organization, ILO, och i FNs barnkonvention. I koden ingår krav på att leverantörerna ska följa nationella lagar. De får inte heller använda sig av barnarbete eller tvångsarbete.
Varje landsting avsätter årligen 300 000 kronor som är öronmärkta för uppföljning av uppförandekoden.
Uppföljning i två steg
Uppföljningen sker i två steg. I första hand skickas skriftliga frågor till leverantörerna. Vid behov förs också en dialog med företagen. I nästa steg besöks de av särskilda certifierade experter som kontrollerar arbetsförhållandena på plats.
Om leverantören inte följer de krav som ställs kan köparen avbryta kontraktet eller avstå från förlängning.
Nyligen fick två leverantörer med tillverkning i Pakistan inte sina kontakt förlängda med SLL. Skälet var att de inte levde upp till de krav som ställdes i uppförandekoden. Vid en revision på plats konstaterades bland annat att företagen inte följde landets lagstadgade arbetsvillkor och att det fanns brister i arbetsmiljön.
- Vi är inte ute efter att sätta dit någon. Vårt syfte är att i första hand få till en förbättring hos de leverantörer som vi anlitar. Samtidigt är vi medvetna om att många leverantörer befinner sig i besvärliga situationer. Vissa verkar i miljöer där det råder närmast krigsliknande tillstånd, säger Thomas Wedegren.
Bakgrunden till den gemensamma uppförandekoden är politiska beslut som fattades i respektive landsting.
”Går vi tre landsting ut gemensamt med våra krav får vi större genomslag på marknaden”
Den konkreta utforningen av uppförandekoden skedde sedan i en projektgrupp med representanter från alla tre landstingen. Till sin hjälp hade man konsulter från bland annat Swedwatch, en organisation vars syfte är att bidra till att företag med svensk koppling tar hänsyn till människor och miljö i sin verksamhet i utvecklingsländer.
Arbetet har väckt stort intresse och i höstas bjöd därför de tre samverkande landstingen in landets övriga landsting att delta i projektets uppföljningsarbete. Gensvaret var stort och samtliga landsting anmälde intresse att delta.
Bra för de små
Stefan Perdahl, upphandlingschef i Norrbottens landsting och ordförande i Landstingens nätverk för upphandling, LfU, sitter med som koordinator i den projektgrupp som nu ska börja utforma rutinerna för det gemensamma uppföljningsarbetet.
- Eftersom samtliga landsting anlitar ungefär samma leverantörer innebär ett sådant samarbete att även vi mindre landsting får möjlighet att vara delaktiga i fler uppföljningar med bättre kvalitet, säger Stefan Perdahl.
Landstingen skjuter till 25 öre per invånare vilket för Norrbottens del innebär 62 500 kronor per år. Pengarna betalas ut i efterskott.
- Vi får betydligt mer för de pengarna om vi samarbetar än vad vi skulle ha fått om vi hade gjort uppföljning på egen hand. Därför känns det som ett väldigt intressant projekt att vara en del av, säger Stefan Perdahl.
- Våra tre landsting står tillsammans för ungefär hälften av marknaden för sjukvårdsmaterial i Sverige. Vi använder oss dessutom av samma leverantörer. Går vi ut gemensamt med våra krav får vi större genomslag på marknaden, förklarar Thomas Wedegren, avdelningschef inom Stockholms läns landsting.
Fem områden
Uppförandekoden omfattar fem särskilt prioriterade områden. Till dessa hör instrument samt rostfria sjukvårds- och operationsartiklar. Uppförandekoden bygger i huvuddrag på principer formulerade av FN-organet International Labour Organization, ILO, och i FNs barnkonvention. I koden ingår krav på att leverantörerna ska följa nationella lagar. De får inte heller använda sig av barnarbete eller tvångsarbete.
Varje landsting avsätter årligen 300 000 kronor som är öronmärkta för uppföljning av uppförandekoden.
Uppföljning i två steg
Uppföljningen sker i två steg. I första hand skickas skriftliga frågor till leverantörerna. Vid behov förs också en dialog med företagen. I nästa steg besöks de av särskilda certifierade experter som kontrollerar arbetsförhållandena på plats.
Om leverantören inte följer de krav som ställs kan köparen avbryta kontraktet eller avstå från förlängning.
Nyligen fick två leverantörer med tillverkning i Pakistan inte sina kontakt förlängda med SLL. Skälet var att de inte levde upp till de krav som ställdes i uppförandekoden. Vid en revision på plats konstaterades bland annat att företagen inte följde landets lagstadgade arbetsvillkor och att det fanns brister i arbetsmiljön.
- Vi är inte ute efter att sätta dit någon. Vårt syfte är att i första hand få till en förbättring hos de leverantörer som vi anlitar. Samtidigt är vi medvetna om att många leverantörer befinner sig i besvärliga situationer. Vissa verkar i miljöer där det råder närmast krigsliknande tillstånd, säger Thomas Wedegren.
Bakgrunden till den gemensamma uppförandekoden är politiska beslut som fattades i respektive landsting.
”Går vi tre landsting ut gemensamt med våra krav får vi större genomslag på marknaden”
Thomas Wedegren, avdelningschef, Stockholms läns landsting
Den konkreta utforningen av uppförandekoden skedde sedan i en projektgrupp med representanter från alla tre landstingen. Till sin hjälp hade man konsulter från bland annat Swedwatch, en organisation vars syfte är att bidra till att företag med svensk koppling tar hänsyn till människor och miljö i sin verksamhet i utvecklingsländer.
Arbetet har väckt stort intresse och i höstas bjöd därför de tre samverkande landstingen in landets övriga landsting att delta i projektets uppföljningsarbete. Gensvaret var stort och samtliga landsting anmälde intresse att delta.
Bra för de små
Stefan Perdahl, upphandlingschef i Norrbottens landsting och ordförande i Landstingens nätverk för upphandling, LfU, sitter med som koordinator i den projektgrupp som nu ska börja utforma rutinerna för det gemensamma uppföljningsarbetet.
- Eftersom samtliga landsting anlitar ungefär samma leverantörer innebär ett sådant samarbete att även vi mindre landsting får möjlighet att vara delaktiga i fler uppföljningar med bättre kvalitet, säger Stefan Perdahl.
Landstingen skjuter till 25 öre per invånare vilket för Norrbottens del innebär 62 500 kronor per år. Pengarna betalas ut i efterskott.
- Vi får betydligt mer för de pengarna om vi samarbetar än vad vi skulle ha fått om vi hade gjort uppföljning på egen hand. Därför känns det som ett väldigt intressant projekt att vara en del av, säger Stefan Perdahl.
