Av
För ett drygt år sedan tecknades statligt ramavtal för annonsförmedlingstjänster. Efter en långdragen upphandling valdes Nowa Kommunikation och ytterligare fyra leverantörer (Carat, Promedia, Timecut och Vizeum).
Med tanke på att 450 myndigheter, stiftelser och bolag omfattas av detta avtal – som enligt Reklammätningar AB under fjolåret köpte annonser för sammanlagt 2,8 miljarder kronor – räknade Nowa Kommunikation med många anbudsförfrågningar och god utväxling på nedlagt anbudsarbete. Så blev det inte:
– Sedan avtalet tecknades för ett år sedan har det bara dykt upp ett fyrtiotal andra konkurrensutsättningar och det tycker vi är väldigt lite med tanke på hur många myndigheter som omfattas av ramavtalet, säger Anders Wallqvist, vice vd för Nowa Kommunikation.
Företaget bestämde sig därför för att göra en kartläggning av statliga myndigheters medieköp. Av 200 utskickade enkäter besvarades 145 stycken – och svaren är inte särskilt upplyftande läsning.
Två tredjedelar uppger själva att de inte använder ramavtal för annonsförmedlingstjänster. En av fem myndigheter känner inte till att de omfattas av ramavtalet medan knappt var tionde har gjort egen upphandling.
Vanligast skälet för myndigheterna att inte använda ramavtalet är att de själva köper media. Det är i sig inget brott mot upphandlingsreglerna, men leder till sämre medieköp och lägre volymrabatter.
Enligt Anders Wallqvist finns det inget i rapporten eller i diskussionerna kring den som tyder på att ramavtalsutnyttjandet är annorlunda inom andra upphandlingsområden.
– Tyvärr misstänker vi att vårt undersökningsresultat är liktydigt med hur man använder andra ramavtal. LOU är krångligt, men idag får vi nog anse att vi har kompetenta upphandlare.
Anledningen till att avtalen inte används tror han beror på bristande förankring inom organisationerna: innan och efter upphandling:
– Det värsta är att, eftersom upphandlingarna ofta är bra gjorda, finns det mycket tid och pengar att spara för myndigheterna. Om de alltså bara använder ramavtalen.
Med tanke på att 450 myndigheter, stiftelser och bolag omfattas av detta avtal – som enligt Reklammätningar AB under fjolåret köpte annonser för sammanlagt 2,8 miljarder kronor – räknade Nowa Kommunikation med många anbudsförfrågningar och god utväxling på nedlagt anbudsarbete. Så blev det inte:
– Sedan avtalet tecknades för ett år sedan har det bara dykt upp ett fyrtiotal andra konkurrensutsättningar och det tycker vi är väldigt lite med tanke på hur många myndigheter som omfattas av ramavtalet, säger Anders Wallqvist, vice vd för Nowa Kommunikation.
Företaget bestämde sig därför för att göra en kartläggning av statliga myndigheters medieköp. Av 200 utskickade enkäter besvarades 145 stycken – och svaren är inte särskilt upplyftande läsning.
Två tredjedelar uppger själva att de inte använder ramavtal för annonsförmedlingstjänster. En av fem myndigheter känner inte till att de omfattas av ramavtalet medan knappt var tionde har gjort egen upphandling.
Vanligast skälet för myndigheterna att inte använda ramavtalet är att de själva köper media. Det är i sig inget brott mot upphandlingsreglerna, men leder till sämre medieköp och lägre volymrabatter.
Enligt Anders Wallqvist finns det inget i rapporten eller i diskussionerna kring den som tyder på att ramavtalsutnyttjandet är annorlunda inom andra upphandlingsområden.
– Tyvärr misstänker vi att vårt undersökningsresultat är liktydigt med hur man använder andra ramavtal. LOU är krångligt, men idag får vi nog anse att vi har kompetenta upphandlare.
Anledningen till att avtalen inte används tror han beror på bristande förankring inom organisationerna: innan och efter upphandling:
– Det värsta är att, eftersom upphandlingarna ofta är bra gjorda, finns det mycket tid och pengar att spara för myndigheterna. Om de alltså bara använder ramavtalen.
