Umeå är en kommun som tar hållbart byggande på stort allvar och här finns ett sjudande intresse.
Kommunen var tidigt ute. Redan innan EUs energidirektiv klubbades igenom 2010 hade Umeå slagit fast att man senast 2020 skulle vara världsledande inom hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat.
På kommunens fastighetskontor jobbar Christer Svärling som byggprojektledare. Han betonar att hållbart byggande har flera aspekter.
– Ett viktigt inslag är att minska energianvändningen. Det handlar om att välja byggmaterial som håller i ett långsiktigt perspektiv. Målet är att bygga friska hus med bra innemiljö och låg energianvändning, förklarar han.
I Umeå är det inte bara kommunen som är engagerad i hållbart byggande. Här finns också Nätverket för hållbart byggande som samlar representanter för kommun, landsting, universitetet och marknadens aktörer.
Nätverket bygger på visionen att Umeå ska bli världsledande när det gäller hållbart byggande i kallt klimat. Nätverkets koordinator heter Christer Johansson. Han har ett förflutet i kommunens byggnadsnämnd men jobbar nu som konsult på bolaget Esam.
Han definierar begreppet hållbart byggande genom att referera till definitionen av hållbar utveckling som den formulerades av FNs Bruntlandkommission redan på 1980-talet.
Enligt kommissionen är hållbar utveckling en utveckling som tillgodoser våra behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
– Hållbart byggande handlar i grund och botten om samma sak som hållbar utveckling. Det är en fråga om att ta tillvara våra gemensamma resurser. Det handlar om hur vi planerar våra städer, men det är också en fråga om hur vi bygger nya hus och förvaltar gamla, säger han.
Minskad energianvändning
Rent konkret handlar byggandet av hållbara hus om att minska energianvändningen genom ändamålsenlig byggteknik och bra materialval.
En viktig måttstock är Boverkets krav som säger att energiåtgången i ett hus högst får vara 120 kWh per kvadratmeter och år. Det är en siffra som Christer Svärling och hans kollegor i Umeå har lyckats pressa rejält.
– Det klarade vi redan för två år sedan. Nu ligger vi kring 85 till 90 kWh per kvadratmeter och år och siktar på 65 kWh för alla byggnader som vi uppför. Det innebär att vi i princip har halverat energiåtgången i fastigheterna och då ska man komma ihåg att det är nivåer som är mycket svårare att klara i Norrland där vintrarna är långa och kalla, än på platser längre söderut, säger Christer Svärling.
Den här utvecklingen mot byggande av allt energisnålare hus har skett steg för steg och många gånger stött på motstånd från marknaden.
– Det tar tid att ändra på branschen, konstaterar Christer Svärling.
En nyckelfråga i utvecklingen mot hållbara hus och ökad kvalitet i byggandet är upphandlingarna, anser Christer Johansson på Nätverket för hållbara hus.
– Dagens totalentreprenader innebär att man lägger över för stor del av ansvaret på entreprenörerna. Beställarna måste ta större ansvar för upphandling och kvalitet och då är inte totalentreprenad en lämplig lösning.
Christer Johansson är kritisk och säger att många upphandlare verkar skydda sig bakom LOU och prioriterar regelverket framför det hållbara byggandet.
– Upphandlarna borde tänka i nya banor och våga mer. Men det kräver större kunskaper och ökat ansvar för det långsiktiga byggandet. Dagens förfrågningsunderlag frågar oftast efter kortsiktiga vinster. Men här finns möjligheter att driva utvecklingen framåt. Faktum är att marknadens aktörer är flexibla och snabba att suga upp det som efterfrågas.
Ingen totalentreprenad
Umeå kommun väljer bort totalentreprenader för att få husen byggda enligt sina särskilda krav.
– Upphandlar vi totalentreprenader riskerar vi att få in material som vi inte vill ha in i fastigheterna, förklarar Christer Svärling.
Husen ritas i stället av fastighetskontoret och de krav som entreprenörerna måste uppfylla vad gäller väggars tjocklek, isolering och liknande läggs upp på kommunens webbplats så att de entreprenörer som är intresserade ska veta vad som gäller. Kommunen är också noga med uppföljningar och ska dessutom att öka byggkontrollerna ännu mer.
En form av uppföljning är att göra tryckprov för att kontrollera hur tätt ett hus är genom att sätta det under kraftigt undertryck för att se om, och i så fall var det läcker in luft.
– Om inte huset följer kraven på täthet måste det göras om. Det är en garanti för att det byggs på rätt sätt från första början, för det finns ingen byggare som vill riva upp en nyrest vägg, säger Christer Svärling.
Många överprövningar
Alla hus som Umeå kommun nu projekterar ligger på en energianvändning på 65 kWh per kvadratmeter och år men vägen dit har inte varit enkel. Marknaden har många gånger ifrågasatt kommunens arbetssätt och krav på lågenergibyggnader.
– Men eftersom vi är många aktörer som har gått ihop och börjat ställa samma krav på hållbara hus har vi ändå kunnat driva utvecklingen framåt, säger han.
Christer Svärling sticker inte under stol med att överprövningarna har varit många och att han anser att LOU ibland gör jobbet svårare.
– Vi försöker att bli allt bättre på att ställa samman förfrågningsunderlagen men drabbas nästan alltid av överprövningar när vi väljer att vikta kvalitetskrav. Jobbet skulle bli mycket enklare om det gick att välja kvalitet på ett enklare sätt, säger han.
EU-direktiv kom 2010
I EUs energidirektiv från 2010 står att alla nyproducerade byggnader ska vara nära noll-energibyggnader senast den sista december 2020. Den svenska Energimyndigheten konstaterar i sin strategi för lågenergibyggnader att målet är fullt möjligt att nå. Myndigheten konstaterar också att offentlig sektor ska vara en föregångare inom området. Det här innebär att bygg- och fastighetssektorn har blivit en av de viktigare branscherna i politikernas strävan efter det som har kommit att kallas det hållbara samhället. Det märks. Intresset växer för hållbart byggande och många projekt med olika storlek och inriktning har startat, och startar, med sikte på att utveckla byggandet i miljövänlig riktning.
Kommunen var tidigt ute. Redan innan EUs energidirektiv klubbades igenom 2010 hade Umeå slagit fast att man senast 2020 skulle vara världsledande inom hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat.
På kommunens fastighetskontor jobbar Christer Svärling som byggprojektledare. Han betonar att hållbart byggande har flera aspekter.
– Ett viktigt inslag är att minska energianvändningen. Det handlar om att välja byggmaterial som håller i ett långsiktigt perspektiv. Målet är att bygga friska hus med bra innemiljö och låg energianvändning, förklarar han.
I Umeå är det inte bara kommunen som är engagerad i hållbart byggande. Här finns också Nätverket för hållbart byggande som samlar representanter för kommun, landsting, universitetet och marknadens aktörer.
Nätverket bygger på visionen att Umeå ska bli världsledande när det gäller hållbart byggande i kallt klimat. Nätverkets koordinator heter Christer Johansson. Han har ett förflutet i kommunens byggnadsnämnd men jobbar nu som konsult på bolaget Esam.
Han definierar begreppet hållbart byggande genom att referera till definitionen av hållbar utveckling som den formulerades av FNs Bruntlandkommission redan på 1980-talet.
Enligt kommissionen är hållbar utveckling en utveckling som tillgodoser våra behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
– Hållbart byggande handlar i grund och botten om samma sak som hållbar utveckling. Det är en fråga om att ta tillvara våra gemensamma resurser. Det handlar om hur vi planerar våra städer, men det är också en fråga om hur vi bygger nya hus och förvaltar gamla, säger han.
Minskad energianvändning
Rent konkret handlar byggandet av hållbara hus om att minska energianvändningen genom ändamålsenlig byggteknik och bra materialval.
En viktig måttstock är Boverkets krav som säger att energiåtgången i ett hus högst får vara 120 kWh per kvadratmeter och år. Det är en siffra som Christer Svärling och hans kollegor i Umeå har lyckats pressa rejält.
– Det klarade vi redan för två år sedan. Nu ligger vi kring 85 till 90 kWh per kvadratmeter och år och siktar på 65 kWh för alla byggnader som vi uppför. Det innebär att vi i princip har halverat energiåtgången i fastigheterna och då ska man komma ihåg att det är nivåer som är mycket svårare att klara i Norrland där vintrarna är långa och kalla, än på platser längre söderut, säger Christer Svärling.
Den här utvecklingen mot byggande av allt energisnålare hus har skett steg för steg och många gånger stött på motstånd från marknaden.
– Det tar tid att ändra på branschen, konstaterar Christer Svärling.
En nyckelfråga i utvecklingen mot hållbara hus och ökad kvalitet i byggandet är upphandlingarna, anser Christer Johansson på Nätverket för hållbara hus.
– Dagens totalentreprenader innebär att man lägger över för stor del av ansvaret på entreprenörerna. Beställarna måste ta större ansvar för upphandling och kvalitet och då är inte totalentreprenad en lämplig lösning.
Christer Johansson är kritisk och säger att många upphandlare verkar skydda sig bakom LOU och prioriterar regelverket framför det hållbara byggandet.
– Upphandlarna borde tänka i nya banor och våga mer. Men det kräver större kunskaper och ökat ansvar för det långsiktiga byggandet. Dagens förfrågningsunderlag frågar oftast efter kortsiktiga vinster. Men här finns möjligheter att driva utvecklingen framåt. Faktum är att marknadens aktörer är flexibla och snabba att suga upp det som efterfrågas.
Ingen totalentreprenad
Umeå kommun väljer bort totalentreprenader för att få husen byggda enligt sina särskilda krav.
– Upphandlar vi totalentreprenader riskerar vi att få in material som vi inte vill ha in i fastigheterna, förklarar Christer Svärling.
Husen ritas i stället av fastighetskontoret och de krav som entreprenörerna måste uppfylla vad gäller väggars tjocklek, isolering och liknande läggs upp på kommunens webbplats så att de entreprenörer som är intresserade ska veta vad som gäller. Kommunen är också noga med uppföljningar och ska dessutom att öka byggkontrollerna ännu mer.
En form av uppföljning är att göra tryckprov för att kontrollera hur tätt ett hus är genom att sätta det under kraftigt undertryck för att se om, och i så fall var det läcker in luft.
– Om inte huset följer kraven på täthet måste det göras om. Det är en garanti för att det byggs på rätt sätt från första början, för det finns ingen byggare som vill riva upp en nyrest vägg, säger Christer Svärling.
Många överprövningar
Alla hus som Umeå kommun nu projekterar ligger på en energianvändning på 65 kWh per kvadratmeter och år men vägen dit har inte varit enkel. Marknaden har många gånger ifrågasatt kommunens arbetssätt och krav på lågenergibyggnader.
– Men eftersom vi är många aktörer som har gått ihop och börjat ställa samma krav på hållbara hus har vi ändå kunnat driva utvecklingen framåt, säger han.
Christer Svärling sticker inte under stol med att överprövningarna har varit många och att han anser att LOU ibland gör jobbet svårare.
– Vi försöker att bli allt bättre på att ställa samman förfrågningsunderlagen men drabbas nästan alltid av överprövningar när vi väljer att vikta kvalitetskrav. Jobbet skulle bli mycket enklare om det gick att välja kvalitet på ett enklare sätt, säger han.
EU-direktiv kom 2010
I EUs energidirektiv från 2010 står att alla nyproducerade byggnader ska vara nära noll-energibyggnader senast den sista december 2020. Den svenska Energimyndigheten konstaterar i sin strategi för lågenergibyggnader att målet är fullt möjligt att nå. Myndigheten konstaterar också att offentlig sektor ska vara en föregångare inom området. Det här innebär att bygg- och fastighetssektorn har blivit en av de viktigare branscherna i politikernas strävan efter det som har kommit att kallas det hållbara samhället. Det märks. Intresset växer för hållbart byggande och många projekt med olika storlek och inriktning har startat, och startar, med sikte på att utveckla byggandet i miljövänlig riktning.
