Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till reformerad mutbrottslagstiftning. Enligt justitieminister Beatrice Ask förbättrar förslaget på flera punkter förutsättningarna att bekämpa korruption:

– I kombination med näringslivets egna åtgärder, sammanfattade i en kod, innebär detta en heltäckande och slagkraftig reglering.

Den senaste mera genomgripande reformeringen av mutbrottslagstiftningen skedde år 1977. Sedan dess har regleringen kritiserats för att vara otillgänglig och svår att tillämpa och det har också satts i fråga om den träffar alla straffvärda fall. Dessutom har internationella övervakningsorgan vid några tillfällen pekat på vad de ansett vara brister.

– För regeringen har det därför stått klart att mutbrottslagstiftningen behöver ses över och på vissa punkter även skärpas.

Passerar propositionen (pdf) riksdagen utvidgas den krets av personer som kan dömas för att ha tagit emot eller gett en muta. Straff ska nu kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I fråga om uppdragstagare har tidigare gällt en begränsning till bara vissa kategorier.

I lagförslaget anges uttryckliga exempel på omständigheter som kan leda till att tagande eller givande av muta ska bedömas som grovt brott. Därmed skapas förutsättningar för att domstolarna både enhetligare och oftare ska kunna döma för den grova svårhetsgraden.

Parallellt med lagstiftningsarbetets första fas bedrevs inom näringslivet ett arbete som syftade till att ta fram en uppförandekod. Koden är nu fastställd och kompletterar de straffrättsliga bestämmelserna.

Beatrice Ask menar att dessa åtgärder har alla förutsättningar att tillsammans leda till en effektivare bekämpning av korruption, fri och rättvis konkurrens samt integritet i beslutsfattandet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli.